Sathäst!

Unghästträningen i lördags gick bra! Den där Jakob han kan vara duktig om han vill. Jag hängde över honom för första gången och han verkade inte ens märka att jag hängde och dinglade där.

Dem andra i gruppen har ju två åringar så dem får ju börja hoppa upp lite smått på sina pållar nu.. Jag måste vänta ett helt åååååår till innan det är dags! :p åååh man blir så sugen nu när man har varit och nosat på ryggen!

Men vi fortsätter att utbilda från marken tills det är dags:) övar lite då och då på att gå på volt. Ena varvet är typ klockrent. I det andra faller han in mot mitten titt som tätt. Och när han kommer in till mig så dyker han ner i mina händer som om jag skulle ha godiset redo till honom?!

Nu har vi kommit igång med tömkörning också och Jakob är ju en riktigt talang! Det märks att han tycker det är kul för han går mer öronen spikrakt framåt och vi har till och med kunnat trava och det har varit rätt så kontrollerat! Ibland svänger han ut mot kanten för han blir hungrig, men för det mesta går det super bra!

Men idaaaaaaag. Idag... Alltså hade någon legat i busken och filmat allt så hade den kunna sålt videon som en jävla komedi sen..... 

Jag skrattar åt mig själv när jag tänker tillbaka på dagen... 

Det börjar med att jag går ut i hagen för att hämta Jakob. (Utan stövlar) inte för att det hade hjälp, gräset är upp till låren på mig och det regnade ju... Väl längst bort i hagen där hästarna står har mina ben och skor och strumpor och fötter blivit blöta. Jaja tänker jag, det är inte hela världen.. Jag går med Jockis och han är lite smånojig över att lämna kompisarna bakom kullen, småskuttar lite osv. MEN sen får han nått jävla fnatt och drar iväg i nån slags rodeonummer (mot utgången), alltså hade typ 30 meter kvar ut.. (Hagen är oändligt stor). Sen springer han tillbaka till mig. Tur tänker jag. Jag snurrar runt grimskaftet runt mulen och är redo för att traska vidare. Nej då blir han knäpp igen och sliter sig såklart och springer tillbaka till kompisarna............. ASSSSÅÅÅÅÅÅ?!

På riktigt... Det var ju bara att gå tillbaka liksom. Och nu har det hunnit bli en sjö i mina skor. Väl ute från hagen hundra år senare så muppar han sig ett par gånger till. Jag vet inte? Äre vädret? Maten? Hans könsmognad? Haha kanske allt? Men nu börjar han göra sin röst hörd om man säger så. Han är inte en söt fölis nåmer. Ska till nationaldags tävlingarna på Strömsholm i helgen och då blir det ny grimma så jag kan ha kedjan ordentligt för just nu flyger jag som en vante bakom Jakob och han vet om det! Hahah fy det måste ha sett sååå roligt ut när han bockar omkring och jag bara flyger omkring i grimskaftet. Alltså det är inte okej. Men jag ger mig inte. Är sååå mycket envisare än Jakob! Det ska han få veta. Men aa... Knas dag kan man säga. 

Detta var innan jag ens gått igenom halva hagen, första gången haha...